Ordnyfikenhet som lönar sig

Jag blev mycket nyfiken på vad ”knört” (se Dagens ord den 5 juni ) egentligen kommer ifrån. Så som vanligt när jag har en språkfråga frågade jag Språkrådets Frågelåda. Där blev jag skickad vidare Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och fick nedan intressanta svar. Så nu vet jag.

Nu gäller det bara att på ett naturligt sätt flika in ”knört” i nästa manus…

”Ordet KNORT förekommer i hela landet med varierande uttal och betydelser. Det finns också med i Svenska Akademiens ordbok, där det betecknas som ”starkt bygdemålsfärgat”.

SAOB anger två huvudbetydelser: 1) liten klump eller knöl, utväxt, körtel; 2) knott. Båda är väl belagda i vårt dialektarkiv, men där påträffas också många mera specifika betydelser. Några exempel: liten omogen frukt, kvist i trävirke, litet garnnystan, broskkula i kött, liten hård bit av något. KNORT som benämning på den avskurna ytterkanten av en limpa är belagd endast från Säfsnäs i södra Dalarna, men kan givetvis ändå ha förekommit på andra håll. En av mina kolleger känner till den från sina hemtrakter Bohuslän.

Direkta motsvarigheter till KNORT med betydelsen ‘knöl’ o.d. finns i andra nordiska och germanska språk, t.ex. danskan, norskan, östfrisiskan och tyskan.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s