Bokmässan – bubblan man så gärna vill stanna i

I torsdags var det ÄNTLIGEN dags för bokmässan 2014. Jag och min formgivarkompis Karolina Furtenbach (aka Frau Furtenbach), som åkte ned för fjärde året i rad, hade laddat ända sedan förra året. Inte bara för ord, litteratur och bokprat, utan också för Göteborgs gastronomi. Så vi började med att keka rekor, jag menar käka räkor, hos (i? på?) en klassiker – Fiskekyrka.

bild 2I Stockholm var det spöregn, men Göteborg välkomnade med strålande sol. Vi glömde genast bort att hotellrummet var ekonomiklass och trångt och att sängen bara vara 140 cm bred…

bild 3bild

En av höjdpunkterna med Bokmässan är att kunna gå på alla seminarier. I år inspirerades jag bland annat av. Sara Lövestam, Hanne Vibeke-Holst, Tom Rachman, Desmond Tutu, Siri Hustvedt m fl. Jag får alltid hejda mig själv från att inte gå på ALLT. I år blev det ”bara” 7 seminarier på fredagen, 5 på lördagen och 1 på söndagen…

 

bild 4

Så här såg det ut i mitt förlags (älskar att säga det där) monter: Bladh by Bladh. Eftersom min roman inte kommer förrän i mars 2015, så stod jag inte där i år, men jag hejade vilt på försälningingen av författarkollegorna Kajsa Ingemarsson, Camilla Davidsson m fl. Den Rosa kokboken – där 20 kända personer som Tina Turner, Lulu Carter, Jenny Strömstedt m fl delar med sig om sina berättelser om bröstcancer, och sina favoritrecept – sålde slut! Bra jobbat! (Den finns även att köpa på Adlibris här om du vill ha ett eget ex och dessutom skänka 100 kr till cancerforskningen).

 

bild 1 kopia

På kvällen gick vi på releasefest för den Rosa kokboken, (som lägligt nog hölls på vårt hotell). En mycket bra release där smaklökarna jublade när vi fick smaka på många av recepten i boken. Vi rosa blev vi också.

Underbara Anna Benson har drivit och gjort den här boken möjlig. Way to go!

 

bild 2 kopia

Förra veckan ordnade Emelie Schepp en tävling där man kunde vinna en lunch med henne och, få hennes bok och skrivarcoachning. Och jag vann, med ett kort rim! Så på lördagen möttes vi utanför Bonniers egna restaurang där alla författare åt sina luncher. Där satt vi bredvid Lars Lerin, Ebba von Sydow och Jens Lapidus. Smaklökarna fick också chans att jubla en del över god skagenröra, köttgryta och praliner som var som gjorda för aspirerande författare med sweet touth. Emelie visade sig dessutom vara ohemult trevlig och klok och delade generöst med sig av sina tips. Så det blev en lunch med ord, vin och många skratt.

bild 4 kopiaPå kvällen var det dags för mitt livs första förlagsmiddag med Bladh by bladh.

bild 1 kopia 3Den intogs på Barique – en liten restaurang med en helt sagolik fiskmeny tonsäkert komponerad med passande viner.

bild 2 kopia 3Min härliga förläggare Annika bakom kvällens hund.

bild 5 kopiaMarie, redaktör som också var skicklig moderator på mässan och storycoachen Katrin var trevligt bordssällskap!

 

 

bild 3 kopia 2Liksom Anna, Lulu och Johanna.bild 2 kopia 2

 

Hejdå bokmässan – stort tack för den här gången. Jag hade så roligt att jag inte ens hann med de två annars så strikta traditionerna; Björns Bar och räkmackan på Heaven 23. Och inte hälften av alla böcker och författare jag ville ta del av. Men det får bli nästa år. Och då smäller det! Då ligger min roman däri Bladhs monter!

 

Annonser

Knas hos Slas

I Slas Supporten som jag häromdagen hade förmånen att lästa i förstaupplaga, finns så många förgångna och alldeles förträffliga ord, att jag baxnar (ett annat förgånget men förträffligt ord för övrigt).

Jag förstår bara hälften av dem, och skulle jag be någon i nästa generation att läsa den, så tror jag inte de skulle förstå den alls.

Sorgligt på något sätt, eftersom det kommer bli svårare och svårare att förstå storheten i orden – och människan.

bild kopia 4 bild

Boktips för sommarläsning i hängmatteläge

Snart, snart, snart är det äntligen dags för ryggläge på en filt i gräset. Eller på bryggan. Eller i hängmattan.

Så därför tänkte jag att det också var dags att påminna om boktipsare.se för dig som letar böcker inför sommaren. Där skriver jag – och andra ordälskare – korta, snabba, personliga reflektioner om aktuella böcker. Boktipsen gäller alla åldrar och smaker.

Välkommen in!

Skärmavbild 2013-06-12 kl. 16.15.57

 

Kapiteltitel – hur gör man?

Att namnge kapitlen är ett sätt att skapa förväntningar, utan att avslöja för mycket.

Någon som kan det där till fulländning är Haruki Murakami. I IQ84 – Tredje boken är varje kapiteltitel nästan som poesi i sig självt. Eller vad sägs om:

”Mol alena men aldrig ensam” eller ”Av ett styng i tummen förstår man med ens”.

bild

 

PS. Prova att säga det högt: ”Kapiteltitel”. Härligt ord!

 

Boktips!

Letar du efter något nytt att läsa? Jag har precis börjat blogga för boktipsare.se – en hel sajt full med tips för dig som söker något att läsa. Plocka t ex upp mitt senaste förslag: ”Hello Kitty måste dö” – en sanslöst rolig historia för dig som gillar när klyschor spricker och som har en förkärlek för en något morbid humor.

Titta in!

Skärmavbild 2013-03-18 kl. 13.11.33

Stort tack till Karin Berg som startat och driver sidan.

Bibblan och jag.

När jag var liten var en av de mest magiska platserna jag visste inte något lekland. Inte någon park med djur eller roliga karuseller. Nej, min magiska plats låg bara ett stenkast från vårt 7-våningshus i södra Stockholm och jag och min mamma gick dit ofta, ofta. Gick förbi gubbarna på bänken – de som pratade lite konstigt och alltid var jättearga eller jätteglada. Vidare under tunnelbanestationen Johanneshov (som idag heter Globen). Bort till centrum och där – där låg det: Biblioteket. Mitt 8-åriga jag tyckte att det var oerhört coolt att kalla det ”Bibblan” – som om vi kallade varandra vid smeknamn, biblioteket och jag. Som gamla vänner.

Därinne var det fantastiskt. Lugnt och tyst med små leende tanter i kassan. Och hyllrad efter hyllrad som bara väntade att jag skulle plocka ned någon godbit och ta hem till mig. En helt ny värld mellan pärmar.

När jag blev äldre och flyttade till en annan del av stan försvann den där magin för ett tag. Den ersattes av annan magi (bokhandlar, vänner, diskon, videoboxar, killar) och jag glömde liksom bort hur fint det är med bibliotek.

Men de senaste 10 åren har jag hittat tillbaka. Känner åter lyckan när jag kliver in och känner doften av böcker, hör tystnaden och kan plocka hem den ena berättelsen efter den andra.

Och numera kallar vi varandra vid smeknamn igen; Bibblan och jag.