Dagens ord: Sättare

Nu har manuset gått till sättning! Jag fick en snabb ”sneak-peak” av sättaren och känslan av att få se orden i ”riktig” bokform är magisk. Texten blir på något vis tyngre, mer distinkt. Kan tyvärr inte visa något än, men under tiden funderar jag över ordet sättare som kommer från ordet ”handsättare” – tidigare en titel på en yrkesperson som satte metalltyper för hand. Idag görs sättningen elektroniskt, men ordet sättare hänger kvar. Kan lika gärna kallas typograf eller grafiker förstås, eller som synonymordlistan föreslår: konstförvant – ett tillika vackert ord, alldeles för sällan använt.

 

Dagens ord: Futt

Satt i godan ro i tv-soffan och såg den danska serien ”Arvingarna” när ett konstigt ord dök upp i översättningen: ”Futt.”

”Var är han?”

”Han gick ut till sin futt.”

Var tvungen att slå upp det och lärde mig att en futt är en byggbod eller ett skjul av något slag. T ex ett matskjul vid ett bygge.

Underbart ord! Vill gärna ha en skrivarfutt på tomten.

 

 

Dagens ord: Tulpanbubbla

För att balansera upp förra veckans Dagens ord (Stresskissa) med något mer affärsmässigt så tänker jag denna vecka det vackra ordet Tulpanbubbla. Sprunget ur 1600-talets Holland när invånarna började spekulera i nymodigheten tulpanlökar. Då sköt priset i höjden tills bubblan sprack 1637. Lökarna blev osäljbara och människor ruinerades, hela landet hamnade i recession. Det kallas den första spekulationsbubblan. Vilken är dagens tulpanbubbla, tro?

Dagens ord: Stresskissa

Förutom att få in hela 4 st s i samma ord, så är Stresskissa också ett utmärkt symptom på hur man gör allting lite snabbare när man har bråttom. Som att trycka lite extra hårt för att kunna kissa fortare…

Antonymen till Stresskissa måste förresten vara Tristesskissa (som man gör när man inte har tråkigt och inte har nåt annat för sig). Eller vad tror du?

Ordnyfikenhet som lönar sig

Jag blev mycket nyfiken på vad ”knört” (se Dagens ord den 5 juni ) egentligen kommer ifrån. Så som vanligt när jag har en språkfråga frågade jag Språkrådets Frågelåda. Där blev jag skickad vidare Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och fick nedan intressanta svar. Så nu vet jag.

Nu gäller det bara att på ett naturligt sätt flika in ”knört” i nästa manus…

”Ordet KNORT förekommer i hela landet med varierande uttal och betydelser. Det finns också med i Svenska Akademiens ordbok, där det betecknas som ”starkt bygdemålsfärgat”.

SAOB anger två huvudbetydelser: 1) liten klump eller knöl, utväxt, körtel; 2) knott. Båda är väl belagda i vårt dialektarkiv, men där påträffas också många mera specifika betydelser. Några exempel: liten omogen frukt, kvist i trävirke, litet garnnystan, broskkula i kött, liten hård bit av något. KNORT som benämning på den avskurna ytterkanten av en limpa är belagd endast från Säfsnäs i södra Dalarna, men kan givetvis ändå ha förekommit på andra håll. En av mina kolleger känner till den från sina hemtrakter Bohuslän.

Direkta motsvarigheter till KNORT med betydelsen ‘knöl’ o.d. finns i andra nordiska och germanska språk, t.ex. danskan, norskan, östfrisiskan och tyskan.”

Dagens ord: Knört

Min farfar (som var Stockholmare och bodde i Hammarby) använde alltid ordet ”knört” i betydelsen ”ändbiten på ett bröd”. Något som gått i arv till min far som älskar just den där runda kantbiten längst ut på limpan. Själv föredrar jag mittenbitarna. Undrar vad de heter?