Dagens ord: Sättare

Nu har manuset gått till sättning! Jag fick en snabb ”sneak-peak” av sättaren och känslan av att få se orden i ”riktig” bokform är magisk. Texten blir på något vis tyngre, mer distinkt. Kan tyvärr inte visa något än, men under tiden funderar jag över ordet sättare som kommer från ordet ”handsättare” – tidigare en titel på en yrkesperson som satte metalltyper för hand. Idag görs sättningen elektroniskt, men ordet sättare hänger kvar. Kan lika gärna kallas typograf eller grafiker förstås, eller som synonymordlistan föreslår: konstförvant – ett tillika vackert ord, alldeles för sällan använt.

 

Annonser

Kapiteltitel – hur gör man?

Att namnge kapitlen är ett sätt att skapa förväntningar, utan att avslöja för mycket.

Någon som kan det där till fulländning är Haruki Murakami. I IQ84 – Tredje boken är varje kapiteltitel nästan som poesi i sig självt. Eller vad sägs om:

”Mol alena men aldrig ensam” eller ”Av ett styng i tummen förstår man med ens”.

bild

 

PS. Prova att säga det högt: ”Kapiteltitel”. Härligt ord!

 

55 548 ord senare.

Har skrivit, skrivit om, pillat, filat, fiffat, piffat, förnekat, försakat och förfasats. Femtiofemtusenfemhundrafurtioåtta ord senare är manuset så gott som färdigt. Varenda ord sitter där jag vill att det ska.

Berättelsen handlar om sorg och vänskap och väcker frågan: Hur mycket angår vi varandra egentligen när det ofattbara ändå händer? Som vänner? Som grannar?

Nu ska skarpa ögon få läsa och tycka. Håll i hatten/pennan/tangentbordet!

bild