Att skriva i ett flöde.

När jag skrev det förra manuset skrev jag några sidor åt gången. Nästa gång jag satte mig vid datorn gick jag igenom det jag skrev och började genast skriva om det förra. Rätta till. Redigera. Innan jag fortsatte med nästa del.

I arbetet med det nya manuset tänker jag på ett annat sätt. Jag läser ingenting av det jag skrivit i det här läget, jag låter bara orden flöda. Skriver rakt från hand till huvud. Tittar inte ens på skärmen, utan låter blicken finnas i taket, inne i min egen lilla bubbla. Låter bli att försöka skriva fina formuleringar och låter karaktärerna och historien ta form helt förutsättningslöst och i rasande fart. Alla tankar skrivs ned. Ingenting är dåligt. Allt är tillåtet. Och då flyter det! Oj, vad det flyter. När jag inte längre har några krav på det jag skriver.

Sen när jag har råmanuset klart ska jag ta tag i nästa fas: sätta mig och pilla. Kamma till meningar och flytta ord. Hitta fina formuleringar och förstärka känslor. Men nu, nu får orden flöda.

Hur gör du?

Annonser

532.

Så många sidor måste jag läsa och komma med konstruktiv kritik på i helgen om jag ska bli klar till kursen i Manusbearbetning på måndag. Kämpar på.

Mitt eget manus ”Jag ska av vid nästa station”, eller i alla fall 2/3 av det,  är hos de andra 2 deltagarna för översyn. Huvudpersonerna Eva och Monika är nu i någon annans händer. Jag saknar att umgås med dem, vi har känt varann så länge nu.

Ser fram emot måndag.

 

Jämför första med sista

Många manus som skickas in till förlagen har en fin början, men håller inte rakt igenom. Den ändras i röst och ton vartefter författaren lär känna karaktärerna. Det betyder oftast att den inte är omarbetad ordentligt. På manusbearbetningskursen fick vi därför det eminenta tipset att alltid jämföra vårt första kapitel med det sista, för att se att de håller rakt igenom.  Är det t ex många vackra metaforer i början, men sen ändras det? Har karaktärerna samma känsla och om inte – är det medvetet?

Nu har jag i och för sig just flyttat det sista kapitlet först i berättelsen för dramaturgins skull, men det är en annan historia…

Manusbearbetning

skrivI veckan började den efterlängtade kursen i Manusbearbetning på Skrivarakademien. Vi är endast tre elever: jag och två andra prospekterande författare. Fram till i juni ska vi träffas regelbundet och arbeta med våra manus. Det gör vi med hjälp av våra lärarePetra König, redaktör/lektör och Erik Grundström, författare och författarcoach.

Jag ser mycket fram emot att lära mig mer om hur man får fram det bästa ur ett manus. Hur man bearbetar långa texter för att förstärka det som är unikt i ens eget skrivande.

Vi har också i uppgift att läsa varandras manus och komma med konstruktiv kritik. Vi börjar med 1/3 – en lunta som jag ska ta tag i i helgen.

Ha en trevlig!

Läs på papper

En av de bästa tips jag har fått som skribent och som fungerar oavsett vilken typ av text jag skriver är: Läs på papper. Det kan tyckas självklart, men är så enkelt att glömma bort. Dvs, redigera inte bara på skärmen, utan skriv ut texten och läs den på papper. Den får en helt annan dimension och ett helt annat flyt. På skärmen kan den scrollas upp och ned och fram och tillbaka – på papper bara…är den. I sin helhet. Du kommer att se helt andra saker i den än vad skärmen kan visa.

Så gör ett papperslöst samhälle till ett pappersläst samhälle – på miljövänligt papper förstås…